Är forskning en viktig fråga för dig den 11 september? Det kan vara svårt att veta vilket parti man ska rösta på. Vi ställt tre frågor om partiernas politik för naturvetenskaplig forskning och forskares arbetsvillkor. Läs deras svar här!
Vi frågade partierna:
- Vilken politisk reform anser ni är viktigast för att få en naturvetenskaplig forskning i världsklass?
- Forskare som arbetar på universitet/högskola vittnar om otrygga och korta anställningar. Vad vill ert parti göra för att öka forskares anställningstrygghet och arbetsvillkor?
- Vad finns det för politiska verktyg för att fler studenter ska välja en naturvetenskaplig högre utbildning och gå vidare till forskning – och hur vill ni använda dessa?
Centerpartiet
- Det ska vara attraktivt att forska. Vi måste knyta till oss lovande och begåvade studenter och det måste finnas tydliga karriärvägar. Utländska akademiker måste kunna komma hit utan onödigt regelkrångel och möjligheten att få stanna förbättras. En fungerande rörlighet gör att vi kan rekrytera världens bästa forskare till Sverige. Det behövs attraktiva forsknings- och innovationsmiljöer och bättre villkor för företag som vill forska i Sverige. Stärkt samverkan mellan lärosäten och näringsliv är viktigt för konkurrenskraften.
- Lärosätena ska bli mer autonoma, finnas i hela landet och ha möjlighet att utforma sin verksamhet utifrån lokala förutsättningar. Ökade basanslag ger långsiktiga förutsättningar för profilering, tryggare anställningar, attraktiva karriärvägar och stärkt kvalitet. För ledande forsknings- och utbildningsmiljöer krävs att forskare ges långsiktig finansiering och av tillräcklig volym. Det möjliggör risktagande och profilering vilket ofta är en förutsättning för den allra bästa forskningen. Staten ska stötta de högskolor och universitet som väljer att övergå till en stiftelseform, politikens makt minskas och anställningstrygghet för lärare och forskare stärkas.
- Det ska vara prestigefullt, karriärdrivande och lönsamt för forskare att forska, både på universitet och i olika branscher. När lärosäten blir mer autonoma ges förutsättningar för att utforma verksamheten efter lokala förutsättningar och profilering mot naturvetenskapliga områden. Det behövs fler tjänster som kombinerar undervisning i grund- och gymnasieskolan med forskning och samarbete på universitetsnivå. Det ska gå att kombinera forskning med annan anställning inom det naturvetenskapliga området.
Kristdemokraterna
- Lösningar på samhällsutmaningar växer fram genom kreativitet och kunskap som har genererats genom långsiktig investering i den fria forskningen, inte minst inom naturvetenskapen. Den stora merparten av forskningsfinansieringen måste därför utgöras av stöd till den fria forskningen. Regeringens detaljstyrning inom statliga forskningsfinansiering riskerar att leda till att sökandet efter svaren på samhällsutmaningarna sker på fel ställe.
- Trygga anställningar samt tydliga och förutsägbara karriärvägar krävs för att unga forskare ska kunna utvecklas till framstående forskare som vågar satsa inom områden och projekt som kräver risktagande och långsiktig investering för att vara framgångsrika. Men också för att stärka kvaliteten i den högre utbildningen. Vi vill därför till exempel se över möjligheten att en andel av basanslaget öronmärks till detta ändamål. Därtill borde fler lärosäten använda sig av anställningsformen biträdande lektorat i större utsträckning. Regeringens strategi med att ge lärosätena specifika mål när det gäller antalet biträdande lektorer kommer inte att lösa problemet. Istället borde tidsgränsen utökas från fem till sju år efter disputation för att fler ska kunna ansöka om ett biträdande lektorat.
- Vi vill utreda förutsättningarna för att så kallade kombinationsanställningar även ska kunna omfatta anställning vid gymnasieskolan. Det skulle möjliggöra att forskare med ämneskompetens, efter komplettering av grundläggande pedagogisk utbildning, skulle kunna bidra till en stark kopplingen mellan gymnasiet, högre utbildning och forskning. Sannolikt skulle de stimulera fler unga att välja en naturvetenskaplig högre utbildning. I nästa steg är tydliga karriärvägar en nyckel för att fler skulle gå vidare till forskning.
Liberalerna
- L arbetar aktivt för att stärka Sverige som kunskapsnation. För att uppnå forskning i världsklass räcker det inte med en reform, det krävs en bred palett av åtgärder och satsningar med ett gemensamt mål. L bedömer att det av EU rekommenderade enprocentmålet för forskningsanslagen har en viktig roll att spela framöver. Det behöver utformas på ett sätt som förhindrar att anslagen sänks ett år då BNP sjunker. Utöver betydande resurstillskott vill vi därför införa ett nytt övergripande och vägledande mål för högre utbildning i Sverige.
- För att förbättra tryggheten för forskare vill vi se över socialförsäkringssystemet, inte minst för unga forskare och forskarstuderande. Den sociala tryggheten ska öka för den som väljer att fortsätta sin forskarbana på egna ben efter disputation. Även en tidigare anställd utförsäkras efter ett år. Ett sätt att förbättra situationen är att universitet och högskolor ser över möjligheten att skapa fler kombinationstjänster tillsammans med t ex kommuner, landsting och regioner, både för doktorander och för disputerade forskare. Det skulle även stärka den individnära forskningen.
- En viktig faktor som påverkar möjligheten och förutsättningarna för individer att välja naturvetenskapliga utbildningar och sannolikheten att forska vidare efter examen handlar om studenternas förkunskaper. Därför är det särskilt prioriterat att satsa på bättre kvalitet och likvärdighet inom grund- och gymnasieskolan. Exempelvis har vi drivit igenom omfattande satsningar på matematikundervisningen i grundskolan. Väl förberedda studenter klarar sina studier bättre. Kunskap öppnar dörrar – och för att den högre utbildningen ska vara just högre behöver studenternas förkunskaper stärkas.
Miljöpartiet
- Grunden för en högre utbildning och forskning i världsklass läggs redan i förskolan och genom hela skolsystemet. Den viktigaste reformen är därför att skapa en likvärdig förskola och skola och se till att alla elever klarar grundskolan. Vi behöver också stärka forskningens oberoende genom att höja basanslagen och ge lärosätena större rådighet över forskningsfinansieringen.
Goda kunskapsmiljöer skapas i mötet mellan forskning och utbildning. Därför behöver vi ha både god utbildning och starka forskningsmiljöer över hela landet. För att öka kvaliteten i utbildningen vill vi satsa på mer lärarledd undervisning, förbättrade anställningsvillkor för forskare och lärare, liksom förbättrade ekonomiska villkor för studenter. En god samverkan mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer är en avgörande fråga för att vi ska kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför. - Även lärare på universitet och högskola måste ha trygga anställningsvillkor och möjligheter att utvecklas i sin pedagogiska uppgift. Den bristande anställningstrygghet som är vanlig idag drabbar den enskilda och riskerar att leda till personalflykt från våra lärosäten. Detta skapar i sin tur sämre förutsättningar för kvaliteten. MP vill satsa på ökade basanslag, som fördelas så att de ger möjlighet att skapa trygga anställningar och tydliga karriärvägar.
- Det finns en stor potential i alla de elever som varje år går ut gymnasiet med riktigt bra betyg utan att fortsätta vidare till högre studier. Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning har tyvärr inte minskat de senaste 10 åren. MP vill därför se en fortsatt breddad rekrytering och utbyggnad av antalet platser i högskolan över hela landet. Att alla nationella gymnasieprogram nu ska ge behörighet till högskolan är en viktig reform vi kämpat länge för.
Moderaterna
- Värna den akademiska friheten från politiska pekpinnar och inflytande och därmed möjliggöra banbrytande forskningsresultat. Det är av vikt att rektorer och styrelser vid universitet och högskolor har den kompetens som krävs för att svenska lärosäten ska kunna hålla en internationellt sett hög kvalitet. Utnämningar ska ske genom sakkunnigförfarande och utan politiska hänsynstaganden. Anslag till forskning måste ha krav på internationell bärighet, fri från politiska hänsynstaganden som vi sett med till exempel krav för köns-och genusperspektiv i forskningens innehåll vid ansökan för projektbidrag.
- Vi måste se över anställningar vid universiteten och deras finansiering. Idag har antalet administrativt anställda med fasta tjänster ökat mångfaldigt, medan forskartjänsternas antal är kvar på samma nivå och oftast är skapade av professorers anslag, sällan på längre tid än 3 år. Anslagen centralt till universiteten är idag också konstruerade så att exempelvis flera professorer i viktiga ämnen måste söka anslag till sin egen lön, alla anställdas löner och höga hyror. Det medför en osäkerhet, kortsiktighet och lågriskprojekt.
- Vi måste se till att få en utbildningskedja som håller ihop, från förskola till högskola och tillämpad forskning och innovation. Moderaterna vill se mer matematikundervisning i skolan. Det är avgörande för den enskilde individen oavsett vilket yrke man väljer men det är en grundförutsättning för att få fler intresserade av en naturvetenskaplig högre utbildning. Vi måste även göra upp med den politiska styrningen av våra universitet och högskolor och se till att det är de mest erfarna och duktigaste forskarna som premieras.
Socialdemokraterna
- Socialdemokraterna har under en lång tid fört en forskningspolitik som främjat både bredd och spets i forskningen. Detta har både bidragit till att befästa Sverige som forskningsnation och skapat utvecklingskraft över hela landet. De senaste åren har vi genomfört kraftfulla satsningar som ökar de statliga investeringarna i forskning till nära 42 miljarder kronor per år 2024. De stora forskningsgenombrotten sker inte sällan där vi minst anar och därför är det viktigt att stärka möjligheten för stark grundforskning i hela landet. Det är viktigt att fortsätta med en långsiktig och övergripande styrning som värnar principen om fri forskning samtidigt som samhällets viktiga utmaningar adresseras.
- För att universitet och högskolor ska vara attraktiva arbetsgivare behövs goda studie- och arbetsvillkor. Vi vill att jämställdheten förbättras och visstidsanställningar minskar. Förekomsten av staplingar av tidsbegränsade anställningar behöver ses över.
- Vi behöver ha stark forskning vid alla universitet och högskolor, inte bara vid några. Högre utbildning ska vara tillgänglig i hela landet och verksamheter som väcker och fördjupar elevers intresse för matematik, teknik och naturvetenskap behöver stärkas. Vi måste också ta tillvara och stimulera ungas intresse att fördjupa sig i naturvetenskapliga ämnen redan på gymnasiet.
Sverigedemokraterna
- Hög forskningskvalitet hänger oundvikligen ihop med att forskningen är fri. Politisk styrning, där forskning vars frågeställningar ligger utanför den rådande tidsandan blir utan anslag, eller att kurser och utbildningar kapas av olika särintressen som påtvingade kurser i genusvetenskap, måste upphöra. Inom naturvetenskapen måste man få syssla med just naturvetenskap. Politikens uppgift är att skapa bäst förutsättningar för detta ˗ inte försöka styra forskningen mot samtida politiska strömningar.
- Mer pengar ska föras över direkt till universiteten i stället för till råden så att lärosätena kan trygga fler forskarkarriärer. Samtidigt måste högskolans anställningsformer anpassas till det faktum att framgångsrik forskning bygger på en kombination av god arbetsmiljö och personliga egenskaper. Vi vill se visstidsanställningar direkt efter doktorsexamen – minst två år i anslutning till disputationen och fyra-sex år senare i karriären. Tillsvidareanställningar ska ges till forskare som visat en självständig forskningsproduktion och erbjuda attraktiva villkor för forskare som vill bilda familj och flytta mellan lärosäten under sin karriär.
- Krasst uttryckt finns det inga sådana verktyg om vi ska värna den akademiska friheten och det personliga ansvaret. Men vi vill ge mer pengar till de studenter som läser utbildningar där det råder brist på examinerade, vilket innebär att extra resurser till stor del kommer att riktas mot de naturvetenskapliga utbildningarna. På ett mer övergripande plan måste naturvetenskapliga ämnen och yrken uppvärderas. Det handlar om signalvärdet som ges till skolungdomar och där har vi ett omfattande och gediget arbete att genomföra.
Vänsterpartiet
- Ökat stöd till den fria forskningen. Vi stödjer en sammanhållen forskningspolitik och står bakom ambitionerna om en mer jämställd akademi, ökade medel till grundforskning och flera av de strategiska områdena. Styr- och resursutredningens resonemang om forskningsmedel tydliggjorde att lärosätenas anslag för forskning behöver öka. Samtidigt är forskningsfinansiärernas resurser viktiga ur många aspekter. Dessa resurser är inte lärosätesspecifika utan fördelas utifrån kvalitet på forskning och ansökningar, vilket kan gynna de mindre lärosätena. Det är också via de statliga forskningsfinansiärerna som forskning inom samhällsutmaningarna kan styras. Vi vill därför både öka lärosätenas fria forskningsresurser och forskningsfinansiärernas anslag, samt öka finansiärernas möjligheter att stödja den fria forskningen.
- Trygga villkor för forskare och studerande är den viktigaste faktorn för att garantera den akademiska friheten. Därför vill vi att migrationslagstiftningen ändras så att de hinder som finns för forskare och studenter att kunna komma till Sverige tas bort. Anställningstryggheten för forskare måste öka och antalet otrygga anställningar minska. Samma villkor som gäller på den ordinarie arbetsmarknaden måste även gälla forskare.
- Viktigast är att garantera att alla presumtiva studenter gör välinformerade studieval. Därför behövs bland annat tillgången till studie- och yrkesvägledare garanteras för alla elever i skolan genom att införa nyckeltal. Vi stödjer också en utbyggnad av naturvetenskapliga och tekniska basår. Dessa fyller en viktig funktion genom att möjliggöra för den som inte har behörigheten att kunna bli behörig till naturvetenskapliga utbildningar.
Senast uppdaterad: